SEMESTERLIGAN

Nu har vi fatt uppleva hur det ar att leva och bo som en riktig nomad i Mongoliet. Vara forvantningar var inte hoga, sa darfor blev vi valdigt positivt overaskade.

Aventyret borjade med att varan fantastiska guide "Bato" hamtade upp oss pa vart hotell. Under den en timmes langa resan ut till nationalparken berattade Bato, som pratade for ovrigt valdigt bra engelska, om Mongoliets historia och kultur. Det var mycket intressant att lyssna pa. Mitt i allt stannade vi till vid vagkanten och fick halsa pa tva STORA ornar som vi alla fick gosa med en stund. Den var valdigt tung! Vi fick aven lite tur pa vagen da vi kastade tre stenar pa en stor stenhog med en pinne i mitten. Inom chamanismen betyder detta att man far tur.



Vi fortsatte fram genom den hapnadsvackande naturen och dess usla guppiga vagar. Vi kom fram till vart overnattningsstalle som bestod av ca 8 olika geerer, vi fick sova tva och tva.



Under tiden som Linnea och Carolina besteg ett kollosalt hogt berg sa satt jag (Lisa) och Linn lite langre ner pa berget och beskadade den vackra naturen. Vi blev tagna av det underbara landskapet och den absoluta tystnad som radde. Det var valdigt avslappnade och motsatsen till vad vi har varit med om de senaste dagarna.

Efter en treratters lunch akte vi med Bato och kollade pa den kanda skoldpaddeklippan. Dar vid en liten turistshop kopte Carolina en liten tennhast, eftersom hon sa hemskt garna ville ha en liten souvenir. Det kostade henne 10 000 togrog, vilket hon tyckte var valdigt vart, eller?



Efter det var det dags att besoka en nomadfamilj och rida pa deras sma hastar. Vi blev forvanade over hur bra de egentligen bodde. I deras geer fanns det till och med el!! Kylskap och frys, tv, dvd-spelare, lampor med mera. Varme far de genom att elda i en liten kamin som finns i mitten av geeren. Vi hade med godis som vi gav till en jattesot liten tjej som bodde dar. Hon blev jatteglad och sprang omkring med godiset i handen i hogsta hugg.
Att rida pa deras hastar var nog det roligaste jag har gjort pa denna resan an sa lange. Det var lite vingligt i borjan, men sen fick vi in det ratta knycket! Vi red ut pa stappen, upp och ner for bergen. Det var en harlig upplevelse och ett nytt satt att uppleva naturen pa. Jag och Carolina ska borja rida nar vi kommer hem, och Carolina ska aven skaffa hastar pa garden. Vad sager ni om det Annica och Joel?
Under hela varan vistelse i Mongoliet har det varit mycket varmare an vad vi trodde, sa vara varmaste klader har vi inte haft nagon anvandning av.





Carolina och en glad nomad




Hej va det gar!









Efter ridningen besokte vi ett buddhistiskt tempel uppe i bergen. Medan Bato sprang upp till templet, gick vi langsamt och flasande efter. Vi ar ju inte sa vana vi den tunna luften dar uppe pa mer an 2000 meters hojd. Landet i sig ligger hogt over havet, med den lagsta hojden pa 800 meter och hogsta pa 5000 meter over havet.


Linn och Bato


Efter en san har handelserik dag med mycket frisk luft somnade vi valdigt gott i vara sma geerer. Det var valdigt mysigt att somna till ljudet av varan lilla brasa i mitten. Men jag och Linn fick inte sova manga timmar eftersom jag fort vaknade av att jag kande nagot som strok over min arm. Domdomdomdom... Jag blev helt stel och lag och lyssnade en stund, jag forstod inte vad det var, det var nagot som sprang omkring i geeren. Sen horde jag Linn "Lisa, det ar en mus har inne!!!" Vi blev livradda och tande ljuset, och mycket riktigt, dar satt en liten forskramd mus och tittade pa oss. Linn trodde att den skulle ata upp oss, sa ett tag funderade vi pa att fly in till Carolina och Linneas geer. Det hela hade ett lyckligt slut da musen formodligen hittade ut efter att ha sprungit fram och tillbaka in i vaggen. Da kunde vi lugnt somna om. 
Mongoliet ar kant som landet med den blaa himmlen, med ca 260 soldagar, men vi lyckades fa regn pa oss anda. som tur var regnade det inte in i geeren. 

Vi ar valdigt glada over att vi gjorde denna utflykten for da fick vi se det som var det mest intressanta i Mongoliet. Man kan inte aka till Mongoliet utan att gora nagot sant har, for da missar man det viktigaste. Staden var ju inte sa mycket att hanga i julgranen. Stort tack till var guide Bato och hans kunskap! 


Mongoliet ar ett land med starka kontraster, lite bortglomt och framfor allt en mycket intressant bortglomd historia. Lastips till er alla: "The secret history of Mongolia".

I morgon bitti hoppar vi pa taget till Kina, det kommer bara ta 26 timmar, en baggis! Dock sa ar facebook forbjudet i kina (tear). Sa forvanta er inte att vi kommer kunna kommunicera nagot med er darifran nar vi ar dar. 

Jag vill bara avsluta med att jag ar mycket glad over att min pappa har borjat kommentera har pa bloggen. Det var pa tiden Tompa! ;)

Lisa, assisterad av Carolina